Lyssnar du på din smärta? Eller kanske undviks den signalen när kroppen försöker att tala. Smärta är stort och omfattande ämne. Många idag kämpar med olika former av smärta. Här nedan följer en del av vad olika smärta är. Längre ner i texten finns kroppens 3 signalsystem för att reglera smärta.
Smärta pga skadad vävnad
Denna form är en vanlig smärta. Som skador i hud, muskler och blodkärl. En smärta som du känner när du bränner dig, efter en operation eller inflammation någonstans i kroppen.
Nervsmärta
Nervsmärta är en direkt skada på nerven eller ett tryck på nerven som upplevs som smärta. Störningar i känseln och förändring i känseln. Som kan stråla ut i en arm eller ett ben. Kan komma i attacker. Det kan vara skador eller sjukdomar i nervsystemet som påverkar. Nervsmärtan finns ofta kvar längre och är svårare att behandla. Som diskbråck som påverkar nerven. Fantomsmärtor är en nervsmärta som uppkommer efter en amputation.
Psykogen smärta
Psykogen smärta orsakas av psykiska sjukdomar. Smärta med orsak av en svår psykiatrisk diagnos. Som djup depression eller en svår posttraumatisk stress.
Smärta utan orsak
Smärta utan orsak kan handla om en gammal skada som har läkts men som inte har fått rätt behandling. Eller förändringar i kroppen som kan uppstå vid en skada eller en sjukdom som orsakar en långvarig smärta. Det kan vara en långvarig smärta. Från rygg, muskler, leder. Smärta i nacken och axlar. Fibromyalgi finns i denna grupp.
En akut smärta
Den akuta smärtan har som uppgift att göra oss uppmärksamma på att något kan vara fel. En hotande vävnadsskada någonstans i kroppen och som leder till att vi bör göra något för att ta hand om orsaken.
En snabb och effektiv behandling av sådana smärttillstånd är viktigt. Flertalet studier visar dessutom att fel eller försenad behandling av akuta smärttillstånd medför en stor risk att smärtan blir långvarig.
Akut smärta uppstår när du till exempel får ryggskott, slår tån i en tröskel eller opereras. När skadan läker går oftast smärtan över. Plötslig smärta kan påverka kroppen på olika sätt. Om du plötsligt får mycket ont kan du börja kallsvettas, bli blek, andas snabbt och ytligt, få hjärtklappning och höjt blodtryck. Du kan också må illa och känna dig yr.
Långvarig smärta
Långvarig smärta uppstår som ett resultat av att akut smärta kvarstått under lång tid. Som vid överbelastning eller på grund av en sjukdom eller en fraktur. Det blir förändringar i nervsystemet, smärt receptorerna ute i vävnaderna blir känsligare och smärtsignalerna förstärks. Vårt eget smärthämmande system blir uttröttat. Stress, oro och nedstämdhet är också faktorer som förstärker smärtupplevelsen.
Långvarig smärta är smärta som finns kvar efter den tid det brukar ta för en skada att läka, vanligen 3-6 månader. Du behöver inte ha ont hela tiden för att smärtan ska kallas långvarig. Det kan också handla om smärta som kommer tillbaka gång på gång, till exempel migrän.
Fibromyalgi
Fibromyalgi kallades tidigare för ” kärringsjukan”. Inget fint omtalande men det grundades på att det var mestadels kvinnor som fick det. Det kan finnas flera orsaker till att en person får fibromyalgi. Det kan vara att ha ont i någon avgränsad del av kroppen i flera år innan det utvecklades till fibromyalgi. Det kan också vara så att stress, dålig sömn och enformiga rörelser kan bidra. Ett endisidigt arbete där ergonomin och rörligheten alltid är på samma sätt och belastar muskler som leder till långvarig värk.
Olika personer har olika stor risk för att få fibromyalgi och sjukdomen kan vara ärftlig. Fibromyalgi kännetecknas av att ha ont i kroppen under en lång period och har sänkta smärttrösklar.
Huvudvärk
Att ha ont i huvudet är väldigt vanligt och kan till exempel bero på många anledningar. Som dålig mat- och vattenintag, stress, spända muskler, förkylning, oro eller synfel m.m. Oftast går huvudvärken över av sig själv, men ibland kan den sitta i länge eller komma oftare. Att ha ont i huvudet kan i vissa fall bero också på en allvarlig sjukdom.
Den vanligaste typen av huvudvärk är spänningshuvudvärk. Migrän är också vanligt. Över två miljoner svenskar får spänningshuvudvärk någon gång varje vecka, och så mycket som halva befolkningen någon gång i månaden.
Muskelvärk
Muskelvärk beror oftast på att musklerna blivit överansträngda eller överbelastade. Det kan också bero på ovana rörelser och träning som du inte är van vid. En annan anledning till muskelvärk kan vara stress eller sjukdomar.
Smärta kan beskrivas med ord som molande, dov, intensiv, krampaktig, skärande, huggande, stickande, svidande, brännande, ilande, bultande, pulserande eller utstrålande i arm eller ben.
Hur intensiv en smärta är kan personen använda sig av en smärtlinjal – VAS – Visual analog scale ( 0-10) där 0 betyder ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta.
Kroppens 3 signalsystem – att reglera smärta
Kroppens 3 signalsystem är dopamin systemet, seretoninsystemet, kroppens egna opiatsystem med endorfiner.
Det är lätt att bli stillasittande och passiv vid smärta, men motion leder till att kroppens eget smärtstillande system stimuleras. Endorfiner är kroppens egna smärtstillande substanser. Endorfinerna i din kropp ökas genom pulshöjande aktivitet som vid ansträngning i 20 min så att du blir varm och svettig. Då frigörs b la endorfiner i blodet samtidigt som blodcirkulationen ökar.
Massage ökar blodcirkulationen i musklerna och utsöndringen av endorfiner. Dessutom ökar mängden oxytocin, ett ”må bra” hormon som bidrar till en känsla av lugn och ro.
En person med långvarig smärta påverkas
En långvarig smärta kan påverka måendet. Även sin reaktion på smärtan. Smärtan kan påverka den fysiska och psykiska prestationsförmågan, sömnen och sexlivet. Kan i sin tur väcka känslor av nedstämdhet och hopplöshet. Smärtan kan skapa oro för att något är allvarligt fel. Sover dåligt, upplever mycket stress eller har problem hemma eller på jobbet.
Vid en psykisk obalans kan det i sin tur bidra till att smärtan håller i sig och blir långvarig. Det är lätt att hamna i en ond cirkel. Vad är positivt, negativt eller stressigt i vardagen? Vilken form av egen förändring behövs göras för att lindra sin smärta.
Tankens kraft
Genom tankens kraft påverkas smärtan till att minska, genom sitt eget smärtlindringssytem. Ett experiment utfördes. Där friska försökspersoner sänkte sin smärtupplevelse med 23 % och försökspersoner med långvarig smärta lyckades efter träning sänka sin smärtupplevelse med 64 %.
Källor: Läkemedelsboken, Internmedicin, 1177, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Hjärnkoll på värk och smärta – skriven av Martin Ingvar & Gunilla Eldh.
Bilder: Pexels
Xlnt Boost 