Vad är stresshantering egentligen? Enligt Ordgurun betyder stresshantering ”metoder för att minska stress eller för att handskas med den. Hantering av (psykologisk) stress, d.v.s. en (oftast medveten) strategi för att undvika stress, eller – kanske vanligare – minska de negativa konsekvenserna av ofrånkomlig stress.”
Hur ska vi hantera stress?
Vi alla är olika, uppfattar, hanterar saker, situationer och upplevelse på olika sätt. Det som kan stressa någon behöver inte vara samma som stressar någon annan.
Att hantera stress innebär att kunna vara medveten om att förstå sina tankar, känslor och att kunna se samt förändra vissa beteenden som påverkar måendet positivt eller negativt. Lära sig strategier eller nya sätt att förhålla sig till t ex stress.
Se hur stress kan förebyggas eller minskas och vad är orsaken till en stressrelaterade ohälsa är. Därefter kan ett förändringsarbete börja. Vissa saker går inte att ändra på. Då får inriktningen bli att kunna se och förändra ett förhållningssätt i en livssituation.
Den som kan göra förändringarna är vi själva, ingen annan kan göra det åt oss.
Det finns en mängd olika sätt att hantera det som stressar oss.
I stresshantering omfattas olika metoder och verktyg som till att andas rätt, avslappningstekniker och vägledning till återhämtning fysiskt och mentalt. Att få inblick eller kännedom hur vår hjärna och kropp reagerar vid stress. Hur kroppen ger varningssignaler både fysiskt och mentalt. För när vi inte mår bra kan det finnas en orsak sammankopplad till stress. Är det t ex muskelsmärta, muskelspänningar, trötthet eller lättretlig? Då kan det vara så att kroppen säger att det är dags att börja ta itu med det som orsakar detta. Hur vi hanterar det är olika. Bromsar vi? Kör vi lite vidare? eller gasar på?
Några positiva effekter av stresshantering är:
Löser upp fysiska och psykiska spänningar.
Andningen blir långsammare och djupare.
Hjärtat slår lugnare.
Koncentrationsförmågan blir bättre.
Ökad energi.
Bättre sömn.
Lugnare, positivare och gladare.
Ökad självinsikt.
Vad går det att göra själv?
- Satsa och planera för återhämtning. Hitta ditt sätt att koppla av på. Hitta aktiviteter att få kraft av, som ger mer energi än det tar.
- Lära sig att kunna säga nej. Känna av sina egna gränser.
- Observera andningen om det är korta, snabba andetag i bröstkorgen? Försök att börja dra djupare andetag, från magen så att diafragman används. Andas in genom näsan och ut genom munnen.
- Gå långsamt och observera omgivningen. Hur ser himlens färg ut, träd, buskar, blommor eller byggnader? Finns det detaljer att upptäcka?
- Bra kost och att äta långsamt påverkar kroppen positivt. Låt maten smälta i lugn och ro.
- Vila och tillräckligt med sömn gör att kroppen och hjärnan kan återhämta sig. Att kunna slappna av och varva ner innan sängdags.
- Vilka negativa tankemönster finns det? Negativa tankar sänker prestationerna och ökar stressen. Positiva tankar har motsatt effekt.
- Att kunna ta och skapa egen tid en stund varje dag ger också återhämtning.
- Daglig avslappning hjälper till att lyssna på kroppen, att kunna spänna och slappna av i muskler.
- Rörelser i fysisk aktivitet. Vetenskapliga studier visar att fysisk aktivitet motverkar stress. Hitta träningsformen som du tycker om.
Observera hur andra gör som inte är stressade? Vilket är deras beteendemönster? Vilket är deras stresshantering?
Källa: ISM – Institutet för stressmedicin. Stressforskningsinstitutet. Ordgurun. Xlnt Boost.
Xlnt Boost 